Toner från Norden

Under säsongens första fredagskonsert får vi njuta av toner från Norden. Vi spelar musik av tonsättare som alla har haft stort inflytande på den nordiska musiken.

Det blir storslagna naturkrafter i Jean Sibelius Symfoni nr 5, vemodiga svenska folktoner i Kurt Atterbergs En värmlandsrapsodi och melodisk uppfinningsrikedom i Wilhelm Stenhammars Pianokonsert nr 2.

Malmö Operas barnkör inleder konserten med att sjunga några av Sveriges mest älskade sånger. Kvällens solist är Martin Sturfält, världspianist och skicklig Stenhammartolkare. Dirigent för kvällen är Eva Ollikainen.

Program

Värmlandsvisan
Gustav Nordqvist Till havs
Georg Riedel Vi är blommor
Kurt Atterberg En Värmlandsrapsodi
Wilhelm Stenhammar Pianokonsert nr 2
Jean Sibelius Symfoni nr 5 i Ess-Dur
Solist Martin Sturfält
Dirigent Eva Ollikainen

Malmö Operaorkester
Malmö Operas barnkör

After work

Förbeställ en jubileumsmeny och gör det till en helkväll. En live-pianist höjer stämningen i foajén och barerna håller öppet.

SAMTAL OM STENHAMMAR

Välkommen att lyssna till ett samtal om Wilhelm Stenhammar, med Anders Wikström (ordförande i Wilhelm Stenhammarsällskapet) och kvällens solist, Martin Sturfält, inför kvällens konsert. 

Tid kl. 17.15 - ca 18.00
Plats Operagrillen
Pris Samtalet är gratis - begränsat antal platser.

Boka plats här

Martin Sturfält

ATTERBERG – STENHAMMAR – SIBELIUS

Den svenske tonsättaren Kurt Atterberg (1887-1974) var en central och kontroversiell gestalt i det svenska musiklivet under 1920-1940-talen och i de svensk-tyska musikrelationerna. Han hade stor framgång som tonsättare och skrev nio symfonier, opera, balett- och teatermusik men levde aldrig på sin konst – han försörjde sig som ingenjör. Som tonsättare ansåg Atterberg sig vara ”nationalklassicist” snarare än nationalromantiker. Han baserade ofta sin nationellt präglade musik på svenska folktoner. I konsertkvällens verk En Värmlandsrapsodi fogar han med kompetenta musikaliska övergångar samman svenska folkmelodier. Visans vemod brer ut sig samtidigt som det längs vägen finns brottstycken av lekfulla polskor instuckna - och med Värmlandsvisan (Ack, Värmeland du sköna) inarbetad i orkesterprakten.

En Värmlandsrapsodi var en beställning för att fira författaren och nobelpristagaren i litteratur Selma Lagerlöfs 75-årsdag. På noternas försättssida finns en gravyr av henne tillsammans med två korta utdrag ur hennes roman Gösta Berlings saga (1891), som utspelar sig i hennes födelselandskap Värmland. I ett av utdragen berättas om sjön Fryken (som hon gav namnet Löven i romanen) som ligger nära hennes barndomshem Mårbacka. Atterberg refererar till samma sjö i rapsodins undertitel: Runt sjön Lövens långa stränder. Selma Lagerlöf själv satt på Mårbacka och lyssnade på radio när En Värmlandsrapsodi uruppfördes 20 november 1933 av dåvarande Radiotjänsts orkester.

Wilhelm Stenhammar (1871-1927) var Sveriges mest betydande tonsättare kring sekelskiftet 1900. Han var också en skicklig pianist och framgångsrik dirigent. Efter att ha studerat under några år i Berlin återvände han till Sverige och fick med sin första pianokonsert sitt stora genombrott. Verket uruppfördes av Hovkapellet 17 november 1894 med tonsättaren vid pianot. Några dagar senare förmedlade tidningarna en bild av en ung, genialisk, fantasifull på gränsen till djärv konstnär. Efter det åkte han runt och spelade pianokonserten så mycket att han tröttnade på den. 1904 började han istället komponera sin andra pianokonsert, fullbordad i Florens 1907. Pianokonserten, med sina fyra satser som spelas utan paus är genialisk i sin melodiska uppfinningsrikedom där samma teman i olika förklädnader dyker upp på flera ställen. Stenhammar dirigerade själv uruppförandet den 15 april 1908, Zelmica Asplund var solist till Göteborgs orkesterförening. 

Jean Sibelius (1865-1957), en av Nordens mest betydande tonsättare, komponerade under fem decennier, från tidigt 1880-tal till slutet av 1920-talet och hade en betydande roll för Finlands nationella väckelse. Sibelius komponerade sju symfonier som alla etablerat sig på den internationella konsertrepertoaren. Under kvällens konsert framförs Sibelius femte symfoni. Verket var en beställning från finländska staten till Sibelius egen 50 årsdag 8 december 1915. På födelsedagen dirigerade han själv Helsingfors stadsorkester. Tonsättaren hade pendlat mellan förtjusning och förtvivlan när han skrev sin femte symfoni och trots att framförandet blev en dundrande succé var han inte nöjd. Mellan 1915 och 1919 skriver han om den i omgångar. Det var först i april 1916 som han fick idén till finalen efter att ha sett sexton svanar flyga förbi. Han skrev i sin dagbok: "En av mitt livs stora upplevelser! Herregud vilken skönhet”. I den slutgiltiga versionen från 1919 är naturkrafterna satta i rörelse; vackert och storslaget dramatiskt - ett mästerverk som är helt och hållet Sibelius och ett av hans mest älskade.

Kvällens dirigent, Eva Ollikainen, är sedan hösten 2018 chefdirigent för Nordiska Kammarorkestern och gästar regelbundet de nordiska orkestrarna samt konsert- och operahus världen över.

Catarina Ek
Programredaktör

Hör våra musiker berätta om tidigare fredagskonserter.

Théophile Hartz (oboe) berättar om fredagskonserten 5 april 2019:  Lars Erik Larsson, Förklädd gud. Wilhelm Stenhammar, Serenad för orkester F-Dur 

Martin Hultkvist (trombon) berättar om fredagskonserten 15 februari 2019: Richard Wagner Tristan och Isolde & Wesendonck Lieder Dmitrij Sjostakovitj, Symfoni nr 5

Renée Ohldin (konsertmästaren och violinist) berättar om fredagskonserten 30 november 2018: Richard Strauss, svit ur Rosenkavaljeren, Vier letzte Lieder. Ludwig van Beethoven, Symfoni nr 5