Fredagskonsert – 24 januari

Nouri Iskandar A Savage Hymn
Ella Milch-Sheriff Halbtener
Béla Bartók Konsert för orkester
Solister Hussein Atfah (baryton), Louisa Lyne

Malmö Operaorkester

Dirigent Steven Sloane

ISKANDAR – MILCH-SHERIFF - BARTÓK

Nouri Iskandar från Syrien är en av de mest kända tonsättarna av musik som förenar den arabiska traditionella musiken med den moderna västerländska konstmusiken. Förutom att vara tonsättare har han ägnat sitt liv som forskare och dokumenterare av den gamla syriska musiken och han var mellan 1996 och 2002 chef för Arabiska Musikinstitutet i Aleppo. Det syriska inbördeskriget tvingade Iskandar att fly och han bor nu i Sverige. I verket Tartilah Hamajiyah, med den engelska titeln A Savage Hymn (ung. En vild eller rasande psalm) kombinerar han den syriska musiktraditionen med europeiska influenser till en text av den libanesiska diktaren Ounsi el-Hajj (1937-2014). Dikten är inspirerad av den grekiska myten om den vackre Adonis som dödades på grund av svartsjuka och fick tillbringa vintrarna i dödsriket. För tonsättaren symboliserar texten anklagelse, sorg och uppbrott och associerar till den tragedi hans hemland fått utstå av de ” monster (som) är ansvariga för förstörelsen av Syrien”. Psalmen sjungs av den syriske barytonen Hussain Atfah som före 2015, då även han flydde hemlandet, sjöng på operan i Damaskus och nu är verksam i Tyskland. Hussain Atfah sjöng när verket uruppfördes 27 oktober 2018 av Bochums Symfoniorkester under ledning av Steven Sloane.

Ella Milch-Sheriff, född 1954 i Haifa, började komponera redan som 12-åring och är en av Israels mest framförda tonsättare. Hon komponerar opera, kammar- och orkestermusik såväl som populärmusik. Verket Halbtener (Halvtoner) består av fyra sånger för en röst och orkester och är baserad på dikter av Beyle Schaechter-Gottesman. Beyle Schaechter-Gottesman (1920-2013) var en poet och låtskrivare som skrev på jiddisch. Hon var en hängiven förespråkare för jiddisch och den judiska kulturens folk- och konstmusik. Jiddisch var som mest livskraftigt i den del av Polen och västra Sovjetunionen som ockuperades av Nazityskland. Förintelsen av Östereuropas judar innebar i princip att jiddisch-världen utplånades. De som fortfarande talade språket förföljdes av negativa känslor och i det nybildade Israel påbjöds att tala hebreiska. Idag är det åter tillåtet, ja språket och jiddischkulturen uppmuntras, och man ser ett ökat intresse från yngre generationer. Halbtener uruppfördes 25 januari 2016 av israeliska Raanana Symphonette under ledning av Omer M Wellber och sjöngs av malmöbon Louisa Lyne. Louisa Lyne som inte har judiskt påbrå men som drabbats in i hjärtat av sång på jiddisch och av den judiska visskatten skriver nuförtiden själv sånger med text på jiddisch. 2010 startade hon ensemblen di Yiddishe Kapelye som de senaste åren flitigt turnerat runt världen.

Béla Bartók (1881-1945) älskade sitt hemland Ungern. På en resa 1908 i Transsylvanien hörde han en ung kvinna sjunga folkvisor och fascinerades. Bartóks melodik och harmonik påverkades av denna förtjusning i folkmusiken och kom att prägla all hans musik. Trots Bartóks engagemang för sitt lands folk och kultur ogillade han Ungerns reaktionära politiska styre. Efter första världskriget tog han avskiljandet av olika landsdelar från Ungern som en personlig katastrof. Efter nazisternas övertagande i Tyskland 1933 vägrade han framföra konserter i landet. Han var stark motståndare till nazismen och föraktade Ungerns undfallande hållning gentemot Tyskland. Han emigrerade till USA i oktober 1940, samma år visade sig de första symtomen på leukemi som han kom att avlida i 1945. Han lyckades trots allt skapa mästerverk. Ett av dem är kvällens Konsert för orkester från 1943, ett av de sista och mest kända verken han skrev. Konserten visar en syntes av europeisk konstmusik och ungersk folkvisa och är ett av hans mer lättillgängliga verk. Verket framfördes första gången 1 december 1944 av Bostons Symfoniorkester under ledning av Sergej Kusevitskij. I februari 1945 reviderade Bartók Konsert för orkester, bland annat förlängde han slutet. Det är denna version som framförs under kvällens konsert.

Malmö Operaorkester dirigeras av Steven Sloane, Malmö Operas förste gästdirigent. Sloane är generalmusikdirektor för symfonikerna i Bochum, en tjänst han lämnar säsongen 2020/2021 för att tillträda som chefdirigent för Jerusalem Symphony Orchestra.

Catarina Ek
Programredaktör

Hör våra musiker berätta om fredagskonserterna, vilken tid och kontext verken skapades i, och deras relation till musiken och sina instrument.

Théophile Hartz (oboe) berättar om fredagskonserten 5 april 2019:  Lars Erik Larsson, Förklädd gud. Wilhelm Stenhammar, Serenad för orkester F-Dur

Martin Hultkvist (trombon) berättar om fredagskonserten 15 februari 2019: Richard Wagner Tristan och Isolde & Wesendonck Lieder Dmitrij Sjostakovitj, Symfoni nr 5

Renée Ohldin (Konsertmästaren och violinist) berättar om fredagskonserten 30 november 2018: Richard Strauss, svit ur Rosenkavaljeren, Vier letzte Lieder. Ludwig van Beethoven, Symfoni nr 5

Kalender för Fredagskonsert – 24 januari

januari 2020
Fredag 24 jan 19:00 Fredagskonsert – 24 januari Laddar... Köp biljetter