Drömmen om evigt liv

I tusentals år har människans försökt hitta vägen till odödlighet, och enligt immortalister och futurologer är livets gåta på väg att lösas. 

Den grekiske historieskrivaren Herodotos skrev redan på 400-talet f Kr om Ungdomens källa, där man genom att dricka vattnet, eller bada i det, kunde återfå sin ungdom och få evigt liv. Berättelsen om ungdomens källa gav upphov till en rad myter och sägner, och blev ett populärt motiv i konsten.

Bland de mest kända exemplen är Der Jungbrunnen målad av Lucas Cranach 1546. Till vänster syns gamla, slitna kvinnor stappla ner i en bassäng. Till höger stiger de upp, unga, släta och fräscha, troligen på väg till fest och dans som pågår i bakgrunden av målningen. 

Der Jungbrunnen

Der Jungbrunnen målad av Lucas Cranach 

Lycksalighetens öar

Den kinesiske kejsaren Qin Shi Huangdi som regerade i Kina på 200-talet f Kr kunde inte uthärda tanken på sin egen död. Han engagerade en rad alkemister för att utvinna livselixir, och skickade iväg flera expeditioner för att söka efter ”Lycksalighetens öar”, där människor sades leva i evighet.

Ingen av expeditionerna återvände, och kejsaren drog slutsatsen att de funnit målet och stannat där, men lurat honom på odödligheten. Som straff avrättade han alla släktingar till expeditionens medlemmar.

Trots alla ansträngningar att finna nyckeln till evigt liv dog kejsaren år 210 f Kr, men hans namn har odödliggjorts av Kinesiska muren och den tusenhövdade terrakottaarmén som vaktar hans gigantiska mausoleum, samt genom Evert Taubes visa Muren och böckerna (1960). 

Transfusioner och injektioner 

Kring sekelskiftet 1900 spreds teorier om att åldrande kunde hindras på hormonell väg. Den franske fysiologen Charles-Edouard Brown-Séquard gav injektioner med extrakt från marsvinstestiklar både till sig själv och andra, och amerikanen John Brinkley opererade in gettestiklar i sina patienter.

Behandlingarna skulle visa sig vara både verkningslösa och farliga. Nu, på 2000-talet, görs blodtransfusioner som ska förhindra sjukdomar och vända åldrandeprocessen genom att äldre människor får blodplasma från unga människor. Metoden har påvisat vissa positiva effekter hos möss, vad den betyder för människors hälsa och livslängd är ännu oklart. 

Kryonik  

1962 publicerade den amerikanske fysikläraren Robert Ettinger boken The prospect of immortality (Möjligheten till odödlighet). Hans teori var att eftersom kemiska processer avstannar vid låga temperaturer skulle en människokropp kunna bevaras i flytande kväve för att väckas upp när vetenskapen funnit bot på sjukdomar och lösningen på åldrande och död.

År 1967 frystes den första människan, psykologiprofessorn James Bedford, med den teknik som kallas kryonik, och i hundratals behållare världen över väntar nedfrysta människor på ny vetenskaplig utveckling och ett fortsatt liv. 

Artificiell intelligens

En av de hundratals personer som har förberett sig för nedfrysning är den svenske framtidsforskaren Anders Sandberg. Han håller med om kritiken av kryonik, att det är tvivelaktigt om hela kroppen kan återställas fullständigt, men tror att det allra viktigaste, nämligen hjärnan, bör kunna bevaras.

Försök görs att scanna hjärnan och ladda upp minnen, tankar och känslor i en dator, och inom en överskådlig framtid bör en simulerad hjärna kunna kommunicera med andra och samverka med sin omgivning, och på så sätt kunna leva vidare. 

Nanoteknik 

Ray Kurzweil, amerikansk uppfinnare och futurolog, förutspår att under 2030-talet kommer nanotekniken ha utvecklats så mycket att robotar, lika små som blodceller, kommer att kunna injiceras direkt i blodomloppet, kopplas upp mot molnet, och därifrån reparera eller ersätta defekta celler och korrigera DNA, och därmed bota sjukdomar, förhindra åldrande och ge en kropp evigt liv. 

Filmens värld 

Många filmer har berört frågan om evigt liv. Det sista korståget (1989) handlar om en arkeologisk kapplöpning mellan Indiana Jones och en nazistisk expedition som är ute efter den heliga Graalen. Enligt sägnen i filmen får den som dricker ur Jesu bägare evigt liv.

I Prometheus (2012), som är en prequel till klassikern Alien, bekostar den förmögne, men åldrade, entreprenören Peter Weyland en rymdresa till den planet där han tror att mänsklighetens skapare finns, för att få dem att avslöja livets gåta. Det går inte som han tänkt sig …  

Av: Boel Adler, dramaturgassistent

Läs mer om föreställningen Fallet Makropulos