Faust & Helena

Kammaropera i jugendmiljö

Operaverkstan ger liv åt den poetiska enaktaren Faust & Helena i en cafémiljö inspirerad av Baltiska utställningen 1914, den som vissa kallar Jugends sista suck innan världen förändrades för alltid. Följ med på en resa bakåt där dans och musik berättar om tidsandan, med jugendstilens långa linjer såväl i kostym och scenografi som i musik.

Föreställningen består av en första del som utspelar sig på Årstapaviljongen (Kvinnornas hus) 1914, där Kvinnan i tiden presenterar de då rådande idealen. 
Andra delen utgörs av kompositören Lili Boulangers kantat Faust & Helena som är en fri fantasi om vetenskapsmannen Faust som med hjälp av Mefistofeles väcker den undersköna Helena ur den antika historien. Så fort hon väcks till liv leder det till hat och krig.

Lili Boulanger var bara 19 år gammal när hennes opera uruppfördes – desto mer anmärkningsvärt eftersom året var 1913. Som första kvinna, och yngsta pristagare någonsin, vann hon det prestigefyllda Prix de Rome.

Upphovsmän
Musik Lili Boulanger
Libretto Eugène Adenis
Svensk översättning Åsa Mälhammar
Produktionsteam
Orkestrering Daniel Fjellström
Kapellmästare Annika Bjelk Wahlberg
Scenografi, kostym Leif Persson
Ljus Anna Björklund
Koreograf Sara Ekman
Regi/manus Maria Sundqvist
Medverkande
Faust Carl Unander-Scharin
Mefistofeles Tor Lind
Helena Stina Schmidt
Kvinnan i tiden Sara Ekman
Musiker
Piano Annika Bjelk Wahlberg
Violin Inga Zeppezauer
Viola Malin Wikblad
Cello Viktor Nordliden
Flöjt Rikke Høyer
Harpa Miriam Klein Strandberg

Spelades i Verkstan 19 december 2014 - 10 januari 2015

Recensioner

”Fullträff av Operaverkstan” Skånskan 

”Musikaliskt intagande iscensättning” Kvällsposten 

"Bara att få slå sig ned mitt i den här kulissen är en estetisk ­ynnest..." Dagens Nyheter

Lili Boulanger

© Centre international Nadia et Lili Boulanger

Lili Boulanger (1893-1918)
1913 vann den nittonåriga Lili Boulanger det franska musikpriset Prix de Rome som den första kvinnan och dessutom som den yngsta någonsin att vinna. Deltagarna i tävlingen hade trettio dagar på sig att tonsätta en text av librettisten och dramatikern Eugène Adénis. Hennes verk ansågs vara den bästa kantaten på åratal. Segern väckte sensation i Paris, alla gratulerade henne, kritiker och allmänhet var överens om att det var ”ett verk helt utan like”.
Lili Boulanger föddes i en musikalisk familj som umgicks med tonsättare som Charles Gounod och Gabriel Fauré. Hennes far, Ernest Boulanger, var operakompositör och sånglärare vid Pariskonservatoriet, och han uppmuntrade sina döttrar Nadia och Lilis musikutbildning. Lili  visade sig redan som liten ha absolut gehör och fotografiskt minne för noter. Som sexåring följde hon med sin äldre syster Nadia till harmoniklasser på konservatoriet.
Lili var ett sant underbarn men förföljdes hela sitt liv av sjukdom. Som litet barn förstördes hennes immunsystem och hon fick en kronisk tarmsjukdom, Crohns sjukdom. Efter att Lili vunnit priset arbetade hon antingen med stor energi, eller låg sjuk i veckor. Till slut segrade sjukdomen och hon avled endast 24 år gammal.
Hennes syster Nadia Boulanger (1887–1979), även hon ett underbarn, arbetade som kompositör och dirigent och kom att bli en mycket berömd musikpedagog. Bland hennes studenter återfinns namn som Leonard Bernstein, Aaron Copland, Philip Glass, Quincy Jones och Ástor Piazzolla. Efter Lilis död gjorde Nadia mycket för att lyfta fram hennes musik och hjälpte till att skapa intresse för den över hela världen. Det var dock inte förrän på 1960-talet, i och med LP-skivans intåg, som Lilis musik återigen blev allmänt känd.

Baltiska utställningen 
1914 hölls en stor utställning kring Pildammarna i Malmö, med 1 700 utställare från länderna kring Östersjön.
Om du vill veta mer om utställningen, gå in och läs r!

Fotograf: Albert Wilhelm Rahm/Malmö Museer

Kvinnornas utställning – Årstapaviljongen

Kvinnornas hus på Baltiska utställningen var en fullskalig kopia av kvinnorättskämpen Fredrika Bremers hem, det vita barockslottet Årsta. Årstapaviljongen blev en vändpunkt för kvinnosaken och hyllades såväl nationellt som internationellt. Utställningen bestod av konst av kvinnliga konstnärer, böcker av kvinnliga författare och presenterades statistik om kvinnors utbildning, yrkesverksamhet och om kvinnors sociala och politiska arbete.
Alla som arbetade på utställningen var kvinnor, från trädgårdsmästaren till restaurangchefen. Scenografin i Faust och Helena är direkt inspirerad av kaféet i Årstapaviljongen
Årstautställningen kom att bli de svenska kvinnornas största gemensamma projekt någonsin. Förutom pengar samlades det in utställningsföremål och underlag för den information som skulle upplysa allmänheten.

Kaféet i Årstapaviljongen, som använts som inspiration till scenografin i Faust och Helena. Fotograf: Albert Wilhelm Rahm/Malmö Museer