8 december 2012 - 5 januari 2013

Gåvan


Operaverkstan fortsätter att uppmuntra skapandet av nya musikaliska verk. Sex unga konstnärer har tillsammans med en erfaren regissör och professionella solister färdigställt fyra kortoperor kring temat gåvan. Kan en gåva vara både en välsignelse och en förbannelse, bringa både gott och ont? I december 2012 presenterades detta utvecklingsprojekt i ett samarbete med studenter från Musikhögskolan i Malmö, Stockholms Dramatiska högskola och Teaterhögskolan i Malmö vid Lunds Universitet.

Nedan följer de fyra olika kortoperorna i sin helhet.

Den odugliga gåvan
Ett ungt par som bara har kärleken till varandra, vill till varje pris ge en julklapp. Men det blir inte alltid som man tänkt.
Musik: Magnus Karlsson
Libretto: Petra Carlsson Thyrvin

Short English summary: The useless gift
It is Christmas and the poor, young couple David and Maria are at a restaurant. They want to surprise each other with Christmas gifts. Secretly they both ask for advice from the waiter, who tells them to sell something they already have in order to buy something that would make their partner even more happy. Maria sells her lovely long hair to buy a chain for David’s beautiful watch. But David sells his watch to buy combs for Marias long hair…


Den dödliga gåvan
En kvinna anförtror sin väninna om en gåva hon fått av sin man. Den gör henne visst sjuk. Men vem kommer egentligen gåvan från?
Musik: Mantas Savickis
Libretto: Jonas F Bernander

The deadly gift
Klara is given a decanter by her husband. Soon she starts to feel sick and a doctor tells her she has arsenic in her blood. Klara is frightened and wants to move to her friend Minna, but Minna says no. Klara becomes convinced that her husband and Minna have an affair and are trying to poison her, so she kills her friend. The husband returns and tells Klara he has found out that there is arsenic in the old paint in the decanter.


Den tidlösa gåvan
En gåva från en ande gör att en ung kvinna får resa i tiden. Men var tar tiden vägen?
Musik: Fabio Monni
Libretto: Petra Carlsson Thyrvin

The timeless gift
A little girl is given a ball of yarn that enables her to fast forward time. Curiously she uses it again and again and finds it increasingly difficult to stay in the present. The world around her changes and so does she. We meet her as a young woman, as a wife, as a mother and as she meets her pregnant daughter. Has she become a stranger to her own reality? To her own family? Perhaps the gift is more of a curse than a blessing…


Den största gåvan
Att köpa en dyrbar present för pengar man inte vill ha, kan starta en karusell utan slut.
Musik: Alessandro Perini
Libretto: Jonas F Bernander

The greatest gift
A drunkard wins the jackpot at a slot machine. He gives the money to the bartender Zlato, since he has been drinking at Zlatos bar for free. Zlato doesn't want the money and tells the drunkard to buy a necklace and give to the princess. The princess replies by returning an even more expensive gift. The drunkard passes that gift on to the richest business magnate in town. But the business magnate returns an even more expensive gift. The drunkard delivers more and more luxurious gifts between the two and at last they meet. Maybe it is love? They leave the bar together.


Nedan presenteras de sex unga konstnärerna


Fabio Monni, tonsättare till Den tidlösa gåvan
Fabio Monni föddes på Sardinien 1976. Han studerade piano och orgel på Palestrina-konservatriet i Cagliari och vann första pris i Sardegna Internazionale per la Composizione 2002. Han har fått stipendium från Svenska Institutet och från Master and Back-programmet i Italien och hans verk har framförts vid flera festivaler. Hans audiovisuella installation "Mouvement" visades på invigningen av Inter Arts Center i Malmö. Tillsammans med Alessandro Perini har han grundat GruppoGruppo.  Han studerar komposition vid Musikhögskolan i Malmö.


Den tidlösa gåvan
Vad skulle hända om vi hade chansen att hoppa framåt i tiden och på så sätt kunna hoppa över de problem som uppstår vid olika tidpunkter under våra liv? Skulle vi vara lyckligare om vi uppnådde våra mål utan att behöva kämpa för dem? Är det värt att leva ett liv som vi inte själv har skapat och som inte är en följd av våra handlingar? Anden i vår berättelse observerar oss på samma sätt som guden Kronos vakade över de antika grekerna. Anden blandar sig inte i våra öden då han står över ont och gott. Våra öden är enbart beroende på våra egna val. Livet måste levas som det är, genom lycka och sorg. Medan lycka gör livet enkelt och behagligt, är det sorg som får oss att förstå vilka vi innerst inne är och vad som verkligen betyder något för oss. Huvudpersonen i vår berättelse kommer att upptäcka att ett ofullständigt liv inte är lika meningsfullt som ett liv levt till fullo.


Jonas F Bernander, librettist till Den största gåvan & den dödliga gåvan
Jonas F Bernander har skrivit kortoperan Den 4444 dagen tillsammans med Patrik Jarlestam och bidragit med texter till dramatikprojektet Ur svenska hjärtans djup. Hans pjäs Ereshkigal AB var ett av fyra stycken som utgjorde Hallå pengar! – fyra föreställningar i världsklass, som sattes upp på Stockholms dramatiska högskola i maj 2012."

 

 

Den största gåvan
Människor blir lyckligare av pengar. Det är bevisat av lyckoforskare – men det gäller bara upp till en viss nivå. När man väl nått över den ribban (som inte är särskilt hög) ökar inte lyckonivån även om rikedomen gör det. Vid det laget tycks det bara finnas ett sätt att bli lyckligare, nämligen att skänkabort pengar. Strukturen till det här librettot har jag hämtat från en folksaga från Indien och Pakistan. Sagan grep mig eftersom den var så formmässigt perfekt, konstruerad som ett flödesschema som löpte alldeles symmetriskt hela vägen till det oväntade men logiska slutet. Detta formskelett har jag nu transplanterat till en annan tid och ett annat sammanhang. Och förhoppningsvis har historiens bultande hjärta, dess idéinnehåll, också följt med.

Den dödliga gåvan
Arsenik är ett halvmetalliskt grundämne som förekommer naturligt i jorden, vattnet och luften. Det har under tusentals år använts av mänskligheten både som gift och läkemedel. Som mordmetod har det stora fördelar eftersom det är så gott som smak- och luktlöst och symtomen lätt kan misstas för kolera. En omisskännlig romantisk nimbus omger arseniken, och den förknippas mer än andra gifter med litteraturen och konsten. En teori gör gällande att det var den arsenikhaltiga smaragdgröna färgen som bar skulden för de impressionistiska målarnas många krämpor – Cézannes diabetes, Monets blindhet, van Goghs nervproblem. Eller var det månne absinten? I dagens verklighet är arsenikförorenat dricksvatten ett dagligt hälsoproblem för miljontals människor. Det här librettot bygger också på en verklig händelse. Men en som slutade lyckligt.


Magnus Karlsson,
Tonsättare till Den odugliga gåvan
Magnus Karlsson (född 1985), är elev på kompositionslinjen vid Musikhögskolan i Malmö. Han har bland annat skrivit en cellokonert åt sin far, Radiosymfonikernas Ola Karlsson. Förutom studier i komposition har han också studerat dirigering vid Musikhögskolan i Örebro. I april 2010 deltog Magnus i Svenska dirigentpriset där han var en av finalisterna.
 

 


Den odugliga gåvan
Att skriva en opera var något jag aldrig ens tänkt att jag skulle göra innan jag blev tillfrågad om att delta i detta projekt. Jag hade knappt skrivit för röster tidigare och det kändes som om jag var på väg ut mot djupa, okända vatten. När Petra först presenterade den här berättelsen visste jag med en gång att jag ville tonsätta den! Den var mångbottnad och jag fastnade för den dråpliga humorn direkt. Jag gillade framförallt att berättelsen gör en kommentar på vad som är de riktigt värdefulla sakerna i livet. Står relationer över materiella ting? Finns det något så utopiskt (och på många sätt naivt) som kärlek som övervinner allt? Det är bara några av de frågor och diskussioner som uppstod under arbetet med operan och de är frågor värda att fundera över oavsett. Frågorna hjälpte mig att etablera ”soundet” i operan, att balansera karaktärernas välvilja, osäkerhet, naivitet m m. Några av dessa drag har jag försökt fånga i motiv och melodier som återkommer här och var genom operan.


Alessandro Perini,
Tonsättare till Den största gåvan
Alessandro Perini föddes 1983 i Italien. Han har studerat komposition, elektronisk musik och musikkommunikation i såväl hemlandet som Sverige. Tillsammans med FabioMonni har han bildat konstnärsduon GruppoGruppo och bland annat gjort det skulpturala 3D-multimediaverket SECRET LIFES tillsammans med K3, Malmö Högskola.

 

 

Den största gåvan
Jag skulle vilja föra tankarna till Magrittes tavla Le doble secret (Den dubbla hemligheten) där konstnären leker med det traditionella begreppet ”porträtt” och skändar ansiktet genom en illustrerad/kirurgisk operation. Magritte avslöjar den avporträtterade gestalten som ett icke-mänskligt väsen: en bild som enligt min mening framgångsrikt greppar uppfattningen om det kartesiska tvivlet – enligt vilket vi inte säkert kan bedöma om det är människor eller robotar under hattarna på de som passerar utanför våra fönster. Vi litar oftast på människors utseende. Och ibland lever vi enbart på ytan. Men det kan inte vara allt; ett antal faktorer – den virtuella upptrappningen, modets tyranni, behovet att införskaffa alltmer pengar och ägodelar – förvandlar oss sakta men säkert till maskiner. I min opera försöker jag fånga den sista skymten av mänskligheten genom två gestalter som får stå symbol för västvärlden, samtidigt som jag ger publiken en fingervisning om att man kan leva lyckligt utan pengar på fickan.


Mantas Savickis,
Tonsättare till Den dödliga gåvan
Mantas Savickis tog examen från Litauens Konst- och teaterakademi 2010. Under tiden studerade han också sex månader på Royal Northern College of Music i Manchester, England, innan han började på Musikhögskolans i Malmö kompositionslinje. Han har bland annat skrivit musikdramatik till teaterlinjen vid universitetet i Vilnius.



 

Den dödliga gåvan är ett djupt psykologiskt drama där en förkrossad kvinnas känslor uttrycks. En ständig spänning, misstänksamhet, svartsjuka och likgiltighet hänger i luften och gestaltar en inre bild av huvudpersonen Clara. I konflikten mellan Clara och Minna kan man hitta en hel del paralleller mellan vänskap, svek och en smärtsam livsironi som under ett liv, då och då, kan drabba var och en av oss. Under skapandeprocessen sökte jag efter musikaliska uttrycksmedel som kunde ge form åt denna mörka atmosfär.
Med hjälp av musiken försökte jag skapa ett tidlöst emotionellt fält som skulle bli ett förenande element. Denna lilla opera är min första bekantskap med det subtila i det svenska språket. Operans skapandeprocess har varit mycket viktig för min utveckling som tonsättare. Verket förenar två miljöer som har varit viktiga för mitt skapande; den vokala musiken och en mångårig erfarenhet som tonsättare på en dramateater. Om man talar om konstens framtid så hör den, enligt min mening, till en syntes av olika konstarter.


Petra Carlsson Thyrvin, librettist till Den tidlösa gåvan & den odugliga gåvan
Petra Carlsson Thyrvin är regiassistent på Operaverkstan. Hon är utbildad i skrivande och teater på Linköpings universitet och Columbus State University i Georgia, USA samt har en yrkeshögskoleutbildning i storytelling och strategisk kommunikation från Nordic Business Institute i Växjö. Hon har även studerat Teaterns Teori och Praktik på Teaterhögskolan i Malmö.

 



Den tidlösa gåvan blev till efter att jag hittat en berättelse om en pojke som fick gåvan att kunna snabbspola tiden framåt. Men den förmågan ledde i slutändan till att han levt hela sitt liv på bara några månader. Jag blev intresserad av den tveeggade möjligheten; vad skulle hända med oss om vi snabbspolade förbi allt utom våra bästa stunder? Hur vet vi då vilka vi är? Vad blir kvar av relationer och händelser som utvecklar oss? Det fanns för mig en beröringspunkt i vår nutids fanatiska förbättringsbegär, att alltid sträva framåt. Doria har en ständigt gnagande nyfikenhet kring vad som ska hända sen. När jag och kompositören utvecklade berättelsen blev hennes hets att ta sig framåt mer och mer som ett okontrollerbart beroende. Ett beroende som till sist gör det obehagligt att landa i en nutid där hon inte hör hemma längre. Hennes familj fick leva kvar i den vanliga tiden och därmed vara oförstående när Doria sakta blir medveten om vad hennes gåva, eller förbannelse, gör med henne.

Den odugliga gåvan är inspirerad av en novell av O´Henry som jag tycker om. Berättelsen om ett ungt kärlekspar som offrar sina mest älskade ägodelar för att kunna överraska varandra med varsin julklapp blev ganska tidigt i processen definierad som en historia med ett riktigt feelgood-slut. Men jag och kompositören arbetade också med att göra vägen dit mer mångfacetterad. För trots att både Maria och David offrar mycket och skaffar fina presenter går det inte riktigt som de hoppats. Krocken mellan deras goda vilja och partnerns reaktion, alla gånger de talar förbi varandra, var kul att jobba med. Under några dramatiska ögonblick inser båda hur ytliga de har varit och ifrågasätter sig själva,varandra och gåvorna. Varför har de fokuserat på att köpa saker? Var ytan allt de blev kära i? Hur blev det så fel? Men så kommer finalen och insikten om att den finaste gåvan kanske helt enkelt är att få vara tillsammans… och vem som till slut får de odugliga gåvorna är den sista överraskningen.


Pressröster


Är novelloperor den nya given?
/Carlhåkan Larsén, SDS
Fräscha, eleganta och välgjorda kortoperor
/Lars-Erik Larsson, Skånskan
Alla är med på noterna
/Gunilla Brodrej, Expressen


Andra röster om Gåvan


En av tankarna bakom experimentet Gåvan är att låta unga upphovsmän se vad som händer när deras verk möter publik. Därför vill vi också veta vad publiken tycker. Nedan finns tre olika röster med olika bakgrund, i foajén fanns en vägg där publiken kunde skriva sina spontana åsikter efter föreställningen.

Anna Einarsson, kompositör
Dagen efter att jag bevistat premiären på Gåvan, när stormen yr och snön tycks falla horisontellt, räddar jag mig in på Malmö konsthall och utställningen ”our full” av Thea Djordjadze. Jag fastnar framför ett verk, en ram fylld till bredden av stelnad böljande gips. Jag påminns om något som är gemensamt för de flesta konstarter; De flesta konstarter försöker på olika vis att utmana ramen inom vilken den bedrivs. I operans värld går Operaverkstan i bräschen för denna utveckling genom att på olika sätt undersöka operakonsten.
Under samlingsnamnet Gåvan möts jag av fyra mycket olika verk av fyra olika unga tonsättare och två librettister. Ramen för verken har varit tematiken om Gåvan, en kammarmusikalisk besättning, en bardisk som rumsligt element samt ett erfaret konstnärligt team av scenograf, regissör och solister.

Inom en given ram skapar man som tonsättare sitt eget universum. Vad som där särskiljer operan från andra musikformer är att man inom den givna ramen ska samsas med andra konstuttryck: dramatiken och scenografin. Det kan ibland vara frustrerande, ibland fantastiskt roligt, men alltid lärorikt. Sångrösten och språket, viktiga byggstenar i ett verk, har många subtila valörer som de flesta lyssnare är känsliga för, om än mer eller mindre medvetet. Operan vilar också på tunga lager av tradition. Sammantaget är det många skikt som ska balanseras mot varandra. Samtliga tonsättare i Gåvan har valt olika tillvägagångssätt för denna balansakt.

Det första stycket arbetar tydligt med teman och fraser som ekar i instrumentariet efter sånginsatserna. Kopplingen till traditionen är tydligt närvarande. Det andra stycket arbetar istället inom ett närmast elektronmusikaliskt idiom och etablerar ett dovt klangligt tillstånd för lyssnaren att kliva in i. Det tredje stycket arbetar med en levande dynamik, balanserade lager och utnyttjar väl den korta formtypen. Det sista stycket sticker ut med att slå an en humoristisk rapp ton. En melismatisk textläggning utmanar sångarna.
Föreställningen stöttas väl av ett konstnärligt team som låter hängivenhet till uppgiften och en omsorg om detaljerna löpa som en röd tråd genom föreställningen.

Anna Einarsson, kompositör
www.annaeinarsson.com

Jonas Forssell, kompositör
Man kan titta på var och en av operorna, men jag tycker man ska se detta som ett enhetligt projekt med fyra olika operor. De är skapade av sex konstnärer med egna temperament som är väldigt olika sinsemellan men som har arbetats ihop till en helhet av regissören.

En överraskning med föreställningen var att en så liten sättning med bara fyra instrument (accordeon, cello, klarinett och slagverk) kan låta så väldigt olika, nästan som fyra olika orkestrar. Gemensamt för alla föreställningarna är att de är bra instrumenterade för den här lilla ensemblen. Väldigt kunnigt och uttrycksfullt. Med rösterna är det svårare, vilket inte är konstigt eftersom de inte jobbat lika mycket med röster.

I Den odugliga Gåvan har kompositören gjort ett bra musikdramatiskt hantverk. Man hörde varenda stavelse i texten. Dock blir det aldrig någon riktig vändning eller konflikt i operan, eftersom handlingen är så tydligt åskådliggjord.
Den dödliga Gåvan hade en spännande nästan poetisk text, och verket kändes lite som ett monodrama.
I Den tidlösa gåvan kommenterade huvudpersonen sitt eget agerande. Detta gjorde att den yttre vändpunkten uteblev.
Tonsättaren till Den största gåvan har utnyttjat resurserna väldigt bra. Varje person hade sin speciella roll i dramat och det hände verkligen något oväntat. Detta stycket ligger längst ifrån mitt eget sätt att skriva och var inte alltid rätt i språkmelodin, ändå fungerade det. Det fanns en intressant musikaliskt struktur.

Den väl genomtänkta scenografin som höll ihop föreställningen tillsammans med det gemensamma temat. Det var en lagom lång föreställning, och det var bra att varje verk var 15 minuter så att tonsättarna får öva sig i att arbeta med vändpunkter och dramatisk utveckling.

Jonas Forssell, kompositör

Anna Rydén, skådespelare och dramatiker
Till skillnad från de operor jag sett tidigare är ”Gåvan” något annat. Den lätta tonen, den naturliga känslan i iscensättningen och den moderna dialogen med helt nyskriven musik, känns frisk och inspirerande. Man har verkligen tagit tillvara på berättelserna och vad man vill förmedla, och varje opera har sin egen genre – i text, uttryck och musik. De för snarast mina tankar till filmens värld.
”Den odugliga gåvan” är en härlig romantisk komedi med ett lyckligt slut, men först efter många hinder. Karaktärerna är ett med oss i publiken, dialogen enkel och lätt, men frågan är svår. Vad är det vi älskar, hos den vi älskar? Är det ytan? Eller det som finns innanför?
”Den dödliga gåvan” är en klassisk ’film noir’, en deckargåta med genrens alla uttryck av mörka, dramatiska bilder, i dialog, spelstil, ljussättning, så väl som i kostym och musik. Det känns som att flyttas tillbaka till den gyllene eran av privatdetektiver och femme fatals. Och att få vara mitt i den.
”Den tidlösa gåvan” är vacker och stämningsfull, med filosofiska inslag. Vad händer om vi kunde styra tiden fritt? Hur skulle vi påverkas? Vad skulle bli kvar av oss? Den drar mina tankar till ”American Beauty”, vilket är en av mina favoritfilmer. Berättelsen väcker min fantasi, och frågan finns fortfarande kvar i huvudet. Vad är fördelen med att veta vad som ska komma? Och hur lång är min tråd?
”Den största gåvan” å andra sidan, är en rolig, fartfylld skröna, med Brechtianska inslag. Som en blandning mellan Wes Andersson (The Royal Tenenbaums bl.a.) och Nils Poppe. På ett bra sätt. Den är lekfull och fars-artad, med mycket humor.
När jag lämnar salongen är jag glatt överaskad. Det jag har fått se är fyra små stycken tonsatt, modern teater. Och jag gillar det! Det är vackert, spännande, inbjudande och ovanligt.
”Gåvan” är en perfekt present att ge dig själv såhär i juletid!

Anna Rydén, skådespelare och dramatiker


Seminarier kring experimentet Gåvan

I samband med föreställningarna arrangerades några seminarier där olika konstnärer gav inblickar i arbetet med musikdramatik på Operaverkstan med  utgångspunkt från föreställningen Gåvan. Seminarierna arrangerades i samarbete med Kulturkraft Syd med finansiering från Europeiska Socialfonden.

14/12 2012
Operaverkstan 10 år

Klassiker och nyskrivet har processats i Operaverkstans laboratorium tillsammans med artister och publik; små barn, stora barn och vuxna barn under 10 år.

22/12 2012
Att återanvända scenografi - nyskapande återvinning
Leif Persson, scenograf och kostymdesigner, har använt samma scenografi i tre olika föreställningar. Hur gör man det? Och vad krävs?

2/1 2013
Att skriva libretto - librettots förutsättningar
Petra Carlsson Thyrvin librettist, regiassistent och medarbetare på Operaverkstan berättar om sin resa med Gåvan. Från idé till färdigt libretto.

5/1 2013        
Vändpunkten - dramat i musiken
Maria Sundqvist konstnärlig ledare på Operaverkstan, delar med sig av sina erfarenheter kring att beställa och skapa nya verk. Vilka utmaningar det innebär för de inblandade och vad hon menar med den viktiga vändpunkten i musikdramatiken.