Lex

medlem i AKT

Första HBTQ-relaterade minnet jag har som barn är när jag för första gången hörde låten La Dolce  Vita av dragqueengruppen After Dark. Samma låt som jag långt senare, efter att de varit med i Melodifestivalen, uppträdde iklädd mammas röda paljettklänning och högklackade skor inför hela min skola i aulan, på fredagens roliga timme.

När jag gjorde det uppträdandet hade jag ingen aning om att jag några år senare skulle komma ut ur den ena HBTQ-garderoben efter den andra. Jag tänker inte älta vad jag gick igenom i grundskolan under de tre åren, men jag tror nu så här i efterhand, att mina klasskompisar kanske såg något i mig som jag då inte hade upptäckt själv, nämligen att som sagt att jag några år senare skulle inse det faktumet att jag är en icke-binär HBTQ-person.

Hit har jag kommit efter ett par års resa med flera livsupplevelser. Scenkonsten har alltid varit en av mina trygghetszoner, det är här jag har kunnat hitta många av dem förebilder och idoler jag har haft genom livet som har visat mig att det är ok att vara den du är.

Och ja, det hjälper ju att jag har haft turen att ha haft väldigt accepterande scenkonstnärer till föräldrar som alltid har berättat för mig och mina syskon att de älskar oss oavsett de val vi gör i livet. Nu i vuxen ålder så fortsätter min resa med att bland annat med att bli inspirerad av personer som Malmö Operas egen Rickard Söderberg och Tobias Karlsson som bland annat är känd från Lets Dance.

Det är två underbara personer som fortsätter inspirera min vardag. Det jag slutligen vill komma till med att berätta det här för er är att som HBTQ person ska man komma ihåg att scenkonsten och gemenskapen här inom operavärlden är öppen för alla oss som är HBTQ personer eller på andra sätt är alternativa.

Så det vill jag berätta för dej, att du är inte ensam, och ja, om du bor här i Malmö så kan du gärna ansluta dig till AKT. Så välkommen hit. Jag ser fram emot att möta dig. Jag heter Lex Jörgensen. Jag är en icke binär transperson och pansexuell. Välkommen hit.