Övningar

Här finns tips på övningar som man kan jobba med tillsammans med eleverna på olika sätt. Övningarna nedan är inte kopplade till en specifik föreställning utan ses som alternativ som går att anpassa till just den föreställningen som ni sett hos oss. Anpassa övningarna efter lust och förmåga! 

Vi har valt att inte sätta åldersindelning på övningarna. Ni sitter på kunskapen om just er elevgrupp och vad för typ av övning som skulle ge dem en fördjupning.  

Vi finns alltid till hands. Hör av er till skolombud@malmoopera.se om det kommer frågor och funderingar. Tips! Kika in på Operalexikon för ord som används mycket på Malmö Opera. 

ÖVNINGAR INNAN FÖRESTÄLLNINGEN

Syftet med förarbetet är att väcka lust och intresse för föreställningen. Det kan också vara att ge en grundförståelse för musikdramatik. 

Att prata om besöket
Vi rekommenderar att ni pratar med eleverna om scenkonst innan ni besöker Malmö Opera. 
Förbered genom att vara tydlig med de praktiska förutsättningarna inför besöket, hur ni ska ta er dit, vilken tid föreställningen börjar och vart ni ska - kika gärna in på fliken Inför besöket för fler tips. 

Berätta också om skillnaden mellan scenkonst och bio/film, att teater är direktkommunikation och att publiken är medskapande! Det som händer i publiken påverkar vad som händer på scen. 

Några förslag på frågor: 

  • Har du varit på Malmö Opera tidigare? 
  • Har du varit på en opera, konsert eller musikalföreställning tidigare? 
  • Vad är skillnaden att se något live och att se något på TV/bio? 
  • Vad är skillnaden med att uppleva något själv och uppleva något tillsammans med andra? 
  • Har du några förväntningar inför besöket eller att se föreställningen? 

Syfte: Det är bra att sätta ord på sina förväntningar genom att dela tankar med andra. 

Vad är det vi ska se?
Be eleverna söka upp föreställningen på malmoopera.se. Vad finner de? Kanske en trailer eller något annat intressant som t.ex. bilder, intervjuer, medverkandelista eller liknande? När ni anländer till operan, be eleverna att läsa programmet eller ta med hem för att läsa i lugn och ro. 
Går eleverna i de lägre årskurserna läs handlingen tillsammans och titta på eventuella bilder och trailers som finns på föreställningens webbsida.  

Fördjupning: Be eleverna leta upp mer information om verket. Googla på tex upphovsperson, kompositören eller medverkande.  

Syfte: Eleverna får en egen relation till verket och bjuds in i vad de ska uppleva.  

Att tänka på: Dina förväntningar som lärare har också betydelse för elevernas förväntningar. Är de motiverade eller omotiverade och varför? Vad har de för relation till scenkonst? Berätta för eleverna varför ni ska se en föreställning med skolan.

Lyssna på musiken

Leta upp musiken till föreställningen ni ska se. Be eleverna sätta sig bekvämt och blunda. Lyssna på valfritt musikstycke.

Frågor man kan ställa: 

  • Vad hörde ni?  
  • Fick ni upp några bilder i huvudet?  
  • Vad fick ni för känsla från musiken?  
  • Vad tror ni händer?  
  • Vem är karaktären eller karaktärerna och hur tror du att de är som personer?  
  • Vilka instrument hör du?  

Fördjupning: Läs sångtexten tillsammans, i små grupper eller enskilt. Be eleverna att ta reda på vad texten handlar om. Finns det något budskap som sägs mellan raderna?  

Syfte: Att skapa en relation till verket innan besöket. 

Att tänka på: Att lyssna på musiken innan kan skapa igenkänning och trygghet på plats i salongen. Att bekanta sig med ljudbilden, sångstilen, handlingen eller karaktärerna kan också skapa engagemang.

Vad är kultur för dig?

Detta kan vara en diskussionsbaserad övning eller en skrivuppgift som man kan göra antingen innan eller efter föreställningen. Be eleverna dela med sig av kultur som de konsumerar i vardagen. Det är särskilt intressant att fundera över det de inte tänkte räknades som kultur. Kanske är det en podcast, raplåt, seriebok, ljudinstallation, videoinstallation, graffitti, dikt, stickad tröja är bara några exempel på vad som räknas som konst och kultur. 

Frågor som kan vara bra att ställa:  

  • I vilka sammanhang används musik? Hur påverkar sammanhanget vad det är för musik? 
  • Hur deltar du i kultur? (Skapar, konsumerar, arrangerar, reflekterar, känner mm) 
  • Vad är skillnaden mellan ordet kultur som beskriver kulturen man kommer ifrån och ordet kultur i ett kreativt sammanhang som förknippas med musik, teater och konst etc.? 
  • Hur skulle en dag utan kultur se ut? 
  • Har du ett minne av en kulturupplevelse som betydde väldigt mycket för dig? 
  • Om du kunde använda kultur för ett syfte du tyckte var viktigt, vad skulle det vara? 

Syfte: Att väcka elevernas tankar kring kultur i samhället och varför ni ser en föreställning. 

Fördjupning: Jobba gärna med denna övning både innan och efter besöket för att se hur ens tankar utvecklades.

Historiska perspektiv: Intervjua en äldre person
Historiska perspektiv kan vara en ingång till att förstå det samhälle vi lever i. Ett roligt sätt att lära sig om vår historia är att fråga någon som är äldre om hur det var när den personen var ung. Övningen går bra att göra innan eller efter ert besök hos oss. 

Vi har två förslag på ingång till denna övning. Antingen kan ni lyfta perspektivet genom Malmö Operas historia om bygget och invigning mitt under brinnande världskrig. Man kan också lyfta det historiska perspektivet genom en föreställning och dess berättelse som framförs på scen. Diskutera gärna i klassen om varför det är viktigt eller oviktigt att veta om hur det var förr i tiden. 

Låt eleverna intervjua en person om hur det var när de växte upp. Det kan vara en släkting eller en bekant. Kanske har skolan möjlighet att göra ett samarbete med en pensionärsförening. Eleverna kan arbeta i grupp, i par eller enskilt.  

Fördjupning: Äldre elever kan intervjua två personer i olika generationer för att få ett längre perspektiv. Hur har generationerna påverkat varandra och hur har deras generationer påverkat hur vi har det idag?

INSPIRATION

Se filmerna: 

Malmö Stadsteater invigs 1944 

Malmö Stadsteater - bygget  

Marianne som dansande på invigning berättar   

Fler intervjuer med oss som jobbar i huset 

Förberedelse: 

  • Förbered frågorna innan. Vad är ni intresserade av att veta?  
  • Är ni fler som ska intervjua tillsammans, bestäm innan vem som ska fråga vad. 
  • Ska intervjun spelas in eller antecknas? Fråga om det är okej att spela in ljud eller bild.    
  • Förbered även den som ska intervjuas. Vilken typ av frågor kan komma? 

Under intervjun: 

  • Se till att alla är bekväma.  
  • Låt den som svarar få sin tid att tänka och svara. Följdfrågor ger fördjupning. 
  • Lyssna noga på den som blir intervjuad. Visa intresse och nyfikenhet. 
  • Är det något som ni inte förstår, be om en förklaring. 
  • Efter intervjun: 
  • Lyssna på inspelningen eller skriv rent era anteckningar. Ta tid för denna del. 
  • Vad fick ni reda på? Fick ni något nytt perspektiv?  
  • De som vill kan göra en kort presentation om vad de fick reda på och om de fick några insikter. Om ni är fler än en - bestäm vem som presenterar vad. 

Syfte: Att väcka det historiska perspektivet och hur det påverkat dagens samhälle.  

Att tänka på: Denna övning kräver en del tid. Man kan t.ex. dela upp övningen i flera steg.  

ÖVNINGAR EFTER FÖRESTÄLLNINGEN

Att se en föreställning för med sig massor av intryck som berör alla våra sinnen. Det kan vara bra att fånga upp upplevelsen och försöka sätta ord på det som ni sett tillsammans.

Föreställningens byggstenar

När vi upplever scenkonst använder vi oss av flera olika sinnen. För att fånga och uppmärksamma våra sinnen kan vi gå tillbaka till det mest konkreta i upplevelsen: den sakliga beskrivningen av rummet och scenbilden. Denna övning kan göras i helklass eller i mindre grupper. 

Vad minns vi? 
Be eleverna i tystnad fundera på något som de kommer ihåg från föreställningen eller miljön i huset. Det kan vara stort som smått. 

Vilka konstnärliga inslag fanns med i föreställningen? 
Vad kommer de ihåg kring ljuset, ljudet, kostymerna, mask, scenografin, rekvisitan, rörelser mm? För att gemensamt hitta fler inslag, gör en lista tillsammans. Listan är konkret och är inte en tolkning.  

Vad har de olika inslagen för funktion? 
Det finns många inslag i en föreställning och alla har en funktion. Vilken funktion har ljuset, musiken, scenrummet, rekvisitan, kostymerna, masken och koreografin för gestaltningen?  

Tips! Dela upp eleverna i mindre grupper och ge varje grupp ett av områdena nedan att fördjupa sig i. Diskutera sedan i helklass.  
 
Scenografi och rekvisita

Vad är skillnaden mellan scenografi och rekvisita? Hur såg scenografin ut, färg, storlek, olika rum? Vilken rekvisita fanns i scenrummet? Hur användes den?  
 
Ljud och ljus

Vad hade ljudet för roll i föreställningen? Samspelade ljudet med andra element i scenrummet som ljus, scenografi, medverkande? Hur förhåll sig ljudet till händelser i föreställningen? Hur såg ljussättningen ut? Vilka färger användes i ljussättningen? Hur påverkade ljuset stämningen i rummet?  
 
Kostym, mask och peruk
Hur såg kostymerna ut? Vilken färgskala hade de? Går de att sätta i en tidperiod som speglar när historien utspelade sig? Vad symboliserar kostymerna? Hur såg mask och peruk ut? 
 
Rörelsemönster och koreografi

Hur arbetade sångarna och de andra på scenen med kroppen? Hade de personbundna rörelser, specifika för varje karaktär? Prata om deras rörelser, förflyttningar och hur deras koreografi såg ut. 
 
Syfte: Fånga upp elevernas konkreta intryck av upplevelsen – vad kommer de ihåg? 

Att tänka på: Påminn eleverna om att inget är rätt eller fel – vi upplever olika saker på olika sätt och uppmärksammar olika detaljer - även när vi ser en föreställning.

Pusselbiten: återberätta handlingen tillsammans
Låt eleverna berätta en händelse från föreställningen. Föreställ er en osynlig tidslinje som går från ena sidan av klassrummet till den andra. Ni ska nu fylla i tidslinjen med föreställningens scener. Låt eleverna återge en händelse från föreställningen och sedan ställa sig på linjen i den ordning som händelsen spelades upp. När alla står på linjen kan ni återigen berätta era minnen men nu i den ordning som de utspelade sig.  

Medan eleverna står kvar på tidslinjen kan ni gemensamt prata om hur scenografin, kostymerna, ljuset och ljudet förändrades under föreställningens gång. Eleverna har i nuläget varsin scen att ansvara för. Låt de berätta hur det såg ut och lät i scenrummet då den scenen utspelade sig. Hur upplevde de musiken, vilka känslor väckte den?  

Syfte: Att tillsammans reflektera över upplevelsen som de varit med om. 
Att tänka på: Det är skillnad på att tycka och att tolka. Att tycka är att hävda en åsikt, medan tolka är att lägga ihop olika delar och skapa ett sammanhang. För att inte hamna i en situation där fokus ligger på vem som har tolkningsföreträde. 

Ord i ordlistan: scenografi, rekvisita, mask, koreografi, ljussättning.

Skapa en föreställning - på låtas eller i verkligheten!
Scenkonst handlar inte bara om de som man ser på scenen. Det finns även väldigt många människor som jobbar kring en uppsättning från allt mellan 6 månader och 5 år i förväg. Kostymer ska designas och sys, scenografi ska designas och byggas, texten och musiken ska bearbetas, musiker och artister ska öva och repetera, producenter ska planera scheman, spelplan och mycket mer. 

Dela upp klassen i olika grupper. I grupperna kommer de få hitta på några olika delar i en föreställning. Antingen kan ni som klass hitta på en föreställning från grunden, eller så kan ni ta ett verk som redan finns, som t.ex. The Sound of Music, Don Giovanni av Mozart, mm.  

  • Grupp 1, Kostym: Designa 3-5 kostymer genom att måla, hitta tyger och olika material. Skapa en digital eller fysisk inspirationstavla. För inspiration se filmen Perssons Parad om Leif Perssons som skapat kostymer till flertalet av Operaverkstans föreställningar. Se här. (https://www.malmoopera.se/perssons-parad
  • Grupp 2, Scenografi: Designa en scenografi och rita eller bygg en modell på hur scenen ska se ut. Här kan man också skapa en digital eller fysisk inspirationstavla. En person kan även ha rekvisita som fokus om det så önskas.  
  • Grupp 3, Regi: Ett team ska komma fram till den konstnärliga vinkeln som ska genomsyra arbetet med verket. De ska också kommunicera med de andra grupperna så att de vet att de alla har samma riktigt. Ska det kopplas till historia, nutida eller en oviss framtid? Ska det vara helt verklighetsenligt eller finns det inslag av det övernaturliga, overkliga etc. 
  • Grupp 4, Producenter: Detta team ska planera en turné med föreställningen. Vilka datum och på vilka scener kan man spela runtom i Skåne? Hur lång tid tar det att ta sig dit? Vem ska man ha kontakt med? Vilken publik riktar sig föreställningen till och hur ska de få reda på att ni spelar föreställningen? 

Tips! Kolla på Malmö Operas hemsida för att se var tidigare turnéer har spelat. 

Fördjupning: Hur många personer är med i en produktion och vad kostar det? Hur mycket kan det kosta att hyra en lastbil i tre veckor för att vara på turné? Hur ska artisterna komma till spelplatserna och ska de bo på hotell? Vad kostar det att tillverka kostymerna ni designat? Vilka artister ska medverka, vad vill de ha betalt? Gör en budget för hela eller delar av en scenkonstproduktion.  

Syfte: Alla har en funktion för att en föreställning ska gå från idé till färdig föreställning. Samarbetsövning. 

Att tänka på: Börja gärna arbetet med att göra ett gemensamt researcharbete kring vald föreställning för att hitta ett gemensamt mål i skapandet. I de yngre åldrarna kan du som lärare sätta en ram att utgå från.

Berättarövning
I alla tider har människor berättat sagor och historier med hjälp av musikdramatik. I denna övning skapar eleverna en gemensam saga/berättelse.  
Läraren har förberett en påse med olika föremål i. Eleverna sätter sig i en ring. En i gruppen blundar och tar upp ett föremål. Nu ska gruppen tillsammans skapa en berättelse om föremålet eller där föremålet på något sätt finns med. Lägg föremålet i mitten, sedan får en elev i taget säga en mening och bygga på berättelsen. 

Läraren bestämmer när det är dags att avsluta och ta upp ett nytt föremål. Uppmuntra eleverna till att säga det första de kommer på. Det viktiga är inte att göra en perfekt berättelse utan att få ett flöde i berättelsen och att ha kul under tiden. 

Syfte: Fokus på samarbete, fantasi och hur man berättar/skapar en historia. 
Att tänka på: Förberedelser: en påse med olika föremål i - en vante, vykort, prydnad, bok, glasögon m m, ta det ni har.

Skicka grimaser

För att nå fram till en publik behöver de medverkande på scen använda kropp och uttryck för att gestalta den karaktär eller stämning som ska förmedlas till publiken. I denna övning få eleverna känna på hur det är att förmedla ett uttryck till en annan.  
Eleverna ställer sig i ring. Ledaren skickar en grimas till grannen som härmar grimasen. Nu gör personen som fått grimasen en ny grimas och skickar vidare. Man går varvet runt. 

Som i alla övningar går det att variera. Här är några tips.

  • Lägg på ljud och rörelse. 
  • Lägg till hela kroppen. Det blir en staty. 
  • Sätt ett tema som glad, ledsen, sportig, arg osv (Hur känns din kropp när du är glad?) 
  • I stället för att skicka grimasen kan alla härma den person som gör grimasen. 
  • Gör det i mindre grupper eller två och två. 
  • Berätta en fortsättningshistoria. Här blir det riktigt intressant. Notera hur grimaserna hänger ihop med det man berättar. 

Syfte: Eleverna får lära sig att använda och tolka sin kropp. 

Att tänka på: Det kan bli en “skrattig” stämning. Försök att redan från början visa för eleverna att det är en seriös och viktig övning att pröva på. Berätta för eleverna att vårt rörelsemönster också förmedlar tankar och känslor till andra människor.