Operaverkstan 2019/20

Hur firar Operaverkstan husets 75-årsjubileum?
Vi funderade först på highlights, vilka artister som varit här och vilken vår största succé var. Men så sa vi, »Vänta lite nu, är det verkligen det vi ska fira?« Nej, vi ska fira lusten att berätta, med sång och musik och teater. Lusten som ju är så mycket äldre än det här husets 75 år eller Operaverkstans 15. Så temat blev »Jag låtsas, alltså finns jag«.

Var tror du den lusten kommer ifrån?
Jag tror att fantasin är ett fönster ut ur ett trängt läge. Det har visat sig att de som klarat av fångenskap är de som kunnat ta hjälp av sin fantasi och sitt minne. Det är också ett verktyg att hitta tillbaka till livslusten. Ett trängt läge kan också vara en situation man befinner sig i, när man upplever att man inte kommer vidare. Konsten kan öppna en väg ut. Jag tror inte att alla har behov av att fantisera, men jag tror att de flesta inser värdet av det. Konsten har för mig ett drag av trolleri – Trollkarlens hatt, simsalabim, så tar man fram något som inte fanns där tidigare. Så är det med en föreställning eller en tavla eller ett musikstycke. Det finns ingenting och så finns det något. Det är skaparkraften, fantasin, som möjliggjort en ny skapelse.

När märkte du lusten att berätta hos dig själv?
Jag hade så tråkigt periodvis när jag var liten. Så det var flykten från tristessen.

Vad tror du det betytt för ditt val av yrke?
Jag har aldrig valt yrke. Jag har bara hållit på. Jag har hittat på berättelser, hittat på teater, hittat på musik.

Tror du att de som är barn idag kommer att ha mindre fantasi, med dagens närmast oändliga tillgång till förströelse?
Nej, jag tror att även den som har väldig mycket leksaker och datorer kan uppleva en mättnadsgrad som ger ett behov av att själv hitta sin lust och sin skaparkraft. Men jag tror att varje ny föräldrageneration har tänkt så, »Jag fick minsann leka med kottar när jag var liten, och du har en Barbie-docka!« Det tror jag är samma företeelse. Människans lust att spela teater, att uttrycka sig med sång och musik, den kommer finnas kvar. Då pratar jag inte om institutioner, utan om den inneboende kraften att vilja berätta och att samlas och lyssna på det som berättas. Jag tror det är viktigt att det finns en plats i samhället för ett möte mellan publik och sådana som håller på med musik, konst och teater. Fantasi och skaparkraft är en del av samhället.