Operett och opera av Jacques Offenbach på teatern

av Catarina Ek

Malmö omtalas ibland som operetternas stad och under teaterns första decennier spelades många operetter. Operetter är den lättare formen av opera, underhållande och ofta kortare.

Genren har förändrat sig genom tiderna. I mitten av 1800-talet var Jacques Offenbach operettkungen framför alla med sin blandning av operasång med musikaliska slagdängor och komisk-satiriska intriger. Med anledning av att Malmö Opera under våren 2020 spelar Offenbachs Orfeus i underjorden finns anledning att berätta om de operetter, och en opera, av tonsättaren som teatern tidigare framfört.  

Orfeus i underjorden

Jacques Offenbach (1819-1880) fick sitt stora genombrott med Orfeus i underjorden (Orphée aux enfers) 1858 och den klassiska operetten, med satir över den samtida offentligheten och parodier på den högtravande operaformen, var född.

Orfeus i underjorden sattes upp på Malmö Stadsteater 1946.

 

Orfeus i underjorden, som också är en galen parodi på hela den antika gudavärlden, var också den första offenbachiad som sattes upp på den nyinvigda Malmö Stadsteater. Under teaterns andra säsong och i regi av operettchefen Oscar Winge gick operetten till premiär 1 mars 1946. Ytterligare iscensättningar av Orfeus i underjorden gjordes med premiär 1 februari 1957 i regi av Hubert Franz, och 3 feb 1978 i regi av Carl-Gustaf Kruuse.

Sköna Helena

Nästa operett av Offenbach blev Sköna Helena som hade premiär 17 september 1948, som även den regisserades av Oscar Winge. I Sköna Helena (La belle Hélène, 1864) behandlas också här antika ämnen med förtjusande respektlöshet.

Helena av Sparta var enligt den grekiska mytologin den vackraste kvinnan i världen och skönheten personifierad. Helena gifte sig med kung Menelaos men bortfördes av prins Paris till Troja vilket blev starten till det trojanska kriget.

I operetten gör Offenbach stor parodi av Helenas bortförande. Paris ordnar med stor fest för de grekiska kungarna i den bortreste Menelaos palats. När Menelaos oväntat kommer hem och hittar Helena i Paris armar säger hon att en god make vet när han ska komma hem och när han ska hålla sig borta!

Sköna Helena har satts upp med jämna mellanrum: 18 december 1953, i regi av Max Hansen som också spelade Helenas make Menelaos (Hansen var den danske storstjärnan som på teatern säsongen 1950-1951 gjort succé som överkyparen Leopold i Vita hästen, som han även regisserade). Nästa gång var 26 april 1968 (med nypremiär efter sommaruppehållet) och som samregisserades av teaterchefen Gösta Folke och balettchefen Holger Reenberg.  Den senaste uppsättning av Sköna Helena hade premiär 12 oktober 1993 i regi av teaterchefen Lars Rudolfsson.

Arne Andersson och Gaby Stenberg i Sköna Helena på Malmö Stadsteater. 

 

Sköna Helena har satts upp med jämna mellanrum: 18 december 1952, i regi av Max Hansen (den danske storstjärnan som på teatern säsongen 1950-1951 gjorde succé som överkyparen Leopold i Vita hästen, som han även regisserade).

Nästa gång var 26 april 1968 (med nypremiär efter sommaruppehållet) och som samregisserades av teaterchefen Gösta Folke och balettchefen Holger Reenberg. Den senaste uppsättning av Sköna Helena hade premiär 12 oktober 1993 i regi av teaterchefen Lars Rudolfsson.

La Périchole

Offenbachs operett La Périchole (1868) hade premiär 22 januari 1960 i regi av balettchefen Carl-Gustaf Kruuse. La Périchole är baserad på en sann historia om den berömda peruanska underhållningsartisten Micaela Villegas (som kallades La Perricholi, ungefär den lilla vackra) som blev berömd älskarinna åt den peruanske vicekungen Manuel de Amat under 1760-70-talen.

Vid den här tiden (sedan 1542) styrdes Peru och hela det spanska koloniala territoriet i Sydamerika från Lima av en vicekung på uppdrag av kungen av Spanien. Parets son kom att bli en av undertecknarna av Perus självständighetsdeklaration 1821.

Operetten, som är mer älskvärd än satirisk, handlar om två peruanska gatusångare, La Périchole och Piquillo, som är för fattiga för att skaffa sig en äktenskapslicens och en liderlig vicekung som vill göra La Périchole sin älskarinna.

Kärleksstrejken

Kärleksstrejken med premiär 26 mars 1964 i regi Folke Abenius är en operett som Offenbach inte på något sätt kan ha känt till. Tre amerikaner, Fred Saidy, Henry Myers och EY Harburg, skrev ”en modern operett” – en satirisk musikal – med titeln The Happiest Girl in the World i original och som spelades på Broadway 1961.

Marianne Wesén och Curt Spångberg som Diana och Pluto i Kärleksstrejken på Malmö Stadsteater 1964. 

 

Till denna användes musik från Offenbachs olika operetter, bland dem Orfeus i underjorden och Sköna Helena. I sann offenbach-anda lånade textförfattarna fritt ur Aristofanes komedi Lysistrate där kvinnorna kärleksstrejkar för fredens sak.

Här är det Diana, jaktens gudinna men också kyskhetens, som kommer på den briljanta idén ”No Peace No Love” – och väljer ut Lysistrate att strida med Dianas farbror Pluto som gör allt för att hålla världen kvar i synd, sex och kaos.

Riddar Blåskägg

I Riddar Blåskägg (Barbe-Blue, 1866) karikerar Offenbach de uppblåsta uppkomlingarna i andra kejsardömets Frankrike i en vansinnig version av folksagan om den rike mannen med blått skägg.

Charles Perraults skräckhistoria om Riddar Blåskägg, som i snabb följd först gifter sig och sedan skär halsen av fem unga hustrur, blev hos Offenbach en glad historia där Blåskäggs sjätte fru, den kavata bondkvinnan Boulotte, väcker upp de döda fruarna och utkräver hämnd för Blåskäggs förbrytelser.

Men Boulette får också fason på Blåskägg och det hela slutar lyckligt. Samtida kritiker ansåg intrigen vara den bästa Offenbach satt musik till.

På Malmö Opera hade Riddar Blåskägg premiär 2 maj 1969 i en samregi av Josef Halfen och Holger Reenberg

Pariserliv

I Pariserliv (La Vie parisienne, 1867) driver Offenbach med den samtida Parissocieteten.  Operetten, blev en av hans mest populära, uppdaterades efter hand, och var under 1870-talet ett stående inslag på teatrarna i Paris.

Malmö Opera satte upp Pariserliv i Stewart Laings regi med premiär 30 april 2009.  Här blev Offenbachs ursprungliga svenska baronpar ett svenskt medelklasspar som turistar i Paris där de träffar en brasiliansk miljonär som slösar sina pengar – och champagnen flödar!

Offenbachs aristokrater och demimonder i 1800-talets Nöjesparis blev kändisar, mannekänger - och några före detta miljonärer.

Pierrette & Jacquot

Operaverkstan, Malmö Operas barn- och ungdomsavdelning, satte upp Offenbachs komiska enaktare Pierrette & Jacquot (1876) i regi av Dan Turdén med premiär 7 mars 2014.

Durand är en rik ungkarl som drömmer om att bli hjälte genom att rädda någons liv. Under tiden han inväntar ett sådant tillfälle, har han tagit hand om den hemlöse pojke Jacquot som inget annat vill än att hans älskade Pierrette också ska tas om hand.

Hos Operaverkstan hade Durand av misstag fått en medalj för att ha räddat någon och känner att han måste leva upp till sitt rykte som hjälte. Man tog fasta på originalhistoriens Pierrettes och Jacquots flyktinglika bakgrund för att gestalta den stundtals ambivalenta inställning som finns gentemot hjälpsökande – detta till ett musikaliskt arrangemang för fyra saxofoner och slagverk.

Hoffmanns äventyr

Offenbach närde hela sitt liv en önskan att skriva opera och hans mästerverk i genren blev det sista han skrev – och som han inte helt fullbordade. Hoffmanns äventyr (Le contes d’Hoffmann) uruppfördes 10 februari 1881 (dock utan Giulietta-akten).

Offenbach hade avlidit 5 oktober 1880 och Ernest Guiraud hade ”fullbordat” partituret. Operan har under 1900-talet uppförts i många olika versioner då olika personer i över 100 år har transformerat, klippt bort, lagt till och förfalskat operan.

1976 hittades delar av originalmanuskripten till libretto, klaverutdrag och partitur, ytterligare sidor kom fram 1984 och än några till så sent som 2002.

På Malmö Opera har Hoffmanns äventyr, i olika versioner, framförts med premiär 2 mars 1949 i regi av Poul Kanneworff, den 13 november 1964 i regi av Folke Abenius och den 26 januari 1980, som Hoffmanns berättelser, i regi av Leif Söderström.

Hoffmanns äventyr 1980. 

 

Senast Hoffmanns äventyr sattes upp var med premiär 21 april 2011. Efter ett idékoncept av Vernon Mound regisserades operan av Orpha Phelan. Det var första gången i Skandinavien som operan kom Offenbachs ursprungliga vision så nära som möjligt är och där han, inte minst, skrivit all musik själv.

Operan är baserad på tre berättelser av författaren ETA Hoffmann och kan beskrivas så här: I prologen sitter en berusad Hoffmann på krogen och berättar för sina lika berusade vänner om sina amorösa eskapader, alltmedan han väntar på sin älskade Stella som sjunger i en Mozartopera. Han berättar om tre av sina äventyr – med den mekaniska dockan Olympia, den sjukliga sångerskan Antonia och den venetianska kurtisanen Giulietta – som alla slutat i katastrof. I epilogen försmår också Stella honom och Hoffmanns får finna tröst hos poesins musa.

En hel del av Jacques Offenbachs musik har förstås också framförts under en lång rad konserter men också till balettföreställningar som Prima ballerina (flera gånger!) och Gaîté Parisienne.