Operornas opera
Mozarts Figaros bröllop räknas till operalitteraturens mästerverk. En av de riktigt stora klassikerna som publiken aldrig tröttnar på. En tramsig sängkammarfars men också en välriktad spark mot överheten.
Figaros bröllop är ett relationsdrama med inslag av både sängkammarfars och psykologisk komedi. Med Mozarts underbara musik och sin blandning av högt och lågt, trams och allvar ligger den ständigt på operarepertoarens tio-i-topp-lista.
Handlingen är en fortsättning på Barberaren i Sevilla av Rossini som vi spelar denna säsong. Där är det fixaren Figaro och den unge greve Almaviva som försöker rädda Rosina från sin gamla förmyndares klor. I Figaros bröllop har det gått några år och Almaviva är gift med Rosina. Nu har han tröttnat på sin fru och har börjar blickar på en annan dam, närmare bestämt Figaros fästmö Susanna…
TEATERLEGENDAR
Vår uppsättning, som hade premiär 2016, fick lysande recensioner och nominerades till Sveriges Teaterkritikers förenings Teaterpris. För regin svarade den legendariske tyske teater- och operaregissören Peter Stein. Det är en riktigt klassisk uppsättning, trogen Mozarts scenanvisningar.
”Detta är opera på hög nivå och jag kan bara gratulera alla som köpt biljett”.
Expressen/Kvällsposten
”Sällan har det skrattats och suckats så mycket på så många rätta ställen.”
Dagens Nyheter
HANDLING
Figaro och Susanna, tjänare och kammarjungfru hos greveparet Almaviva, ser fram emot att gifta sig. Men greven har blivit förtjust i Susanna och skjuter upp bröllopet. Med hjälp av grevinnan, som vill lära sin otrogne make en läxa, och pagen Cherubino försöker Susanna och Figaro överlista greven, avslöja hans planer och se till att bröllopet blir av.
Allt fler blandat sig in i de erotiska intrigerna. Efter många turer med folk som gömmer sig, förklär sig, gör misstag, och med varierande framgång försöker lura varandra, slutar det hela med ett gott skratt. Greven får en knäpp på näsan och återvänder till sin fru. Figaro och Susanna får varandra och kan äntligen gifta sig.
KONTROVERSIELL PJÄS
Pjäsen, av fransmannen Beaumarchais, som operan bygger på, var mycket kontroversiell när den skrevs i slutet på 1700-talet. Inte nog med att en tjänare påstår sig vara minst lika mycket värd som en adelsman. Här antyds dessutom att en kvinna ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv!
Librettisten Lorenzo da Ponte fick lova kejsar Joseph II att tona ner de revolutionära dragen. Trots det anas allvaret under den tramsiga ytan; en köns- och klasskamp som förebådar franska revolutionen och den nya tid som snart ska komma.
