Den flygande holländaren

En holländsk sjökapten har förbannat Gud under en storm. Som straff får han segla sitt skepp i evig tid. Hans enda räddning är att hitta en kvinna som är honom trogen in i döden. Vart sjunde år får han gå iland för att söka henne. Richard Wagners opera bjuder på stormiga känslor och oemotståndligt gripande musik!

 

Skeppardottern Senta har växt upp i ett traditionellt hem där männen seglar på havet och kvinnorna sitter vid spinnrocken. Som ung kvinna längtar hon bort från tryggheten till något annat, något mer… När den mystiske sjökaptenen Holländaren dyker upp rämnar Carl Larsson-idyllen. Senta dras till hans svärta, till hans värld som är så annorlunda än hennes, till ett liv där inte allt är förutbestämt.

Sentas trolovade Erik är chockad och kan inte alls förstå varför hon vill ge upp sitt trygga liv med honom. Men Sentas far har inget emot gifta bort sin dotter med den mystiske främlingen, han ser mest till Holländarens rikedomar.

Den flygande Holländaren bjuder på stormiga känslor och oemotståndligt gripande musik. Operan är ett av Richard Wagners tidigare verk. Delar av musiken har en mer traditionell operastil än den man vanligtvis förknippar med Wagner, men här finns även hans typiska återkommande musikaliska teman eller ledmotiv som symboliserar de olika rollerna – två musikstilar som i vår uppsättning får symbolisera Sentas trygga värld och Holländarens mörka, stormiga tillvaro.

ÖPPEN PUBLIKTRÄFF 26 Januari kl 13. FRI ENTRÉ

Publikträffarna på stora scenen är gratis, men från och med 2019 behöver du en biljett.
Välkommen att möta team och sångare som berättar allt du behöver veta om Wagners opera och just den här uppsättningen.
Nu kan du alltså boka dina favoritplatser i salongen och slipper köa på plats!
Boka din plats här
Biljettkassan har också öppet i samband med publikträffen om du hellre vill hämta ut en biljett på plats. Kom i tid för att undvika köbildning vid kassan.

TEAMET BAKOM UPPSÄTTNINGEN

Senta sjungs av den prisade svenska lyriskdramatiska sopranen Cornelia Beskow, som 2017 vann alla fyra priser i Laurits Melchior International singing Competition. I rollen som Holländaren alternerar österrikaren Josef Wagner och australiensaren Daniel Sumegi, som båda sjunger på operascener världen över.

För regin står holländska Lotte de Beer som dels gästar världens stora operahus, dels leder operakompaniet Operafront i Amsterdam. Musikaliskt ansvarig dirigent är Steven Sloane, chefdirigent för Bochumsymfonikerna såväl som för Operafront och dessutom förste gästdirigent på Malmö Opera.

KONSERT 15 FEBRUARI

Wagner, förspelet ur Tristan och Isolde och Wesendonck Lieder
Solist Cornelia Beskow (sopran) Dirigent Steven Sloane Läs mer

Dirigent Steven Sloane (2, 8, 13, 16, 26 feb 3, 10, 22 mars) /Jennifer Condon (27, 31 mars)
Regi Lotte de Beer
Scenografi & kostym Christof Hetzer
Ljus Jean Kalman
Produktionsdramaturg Peter te Nuyl

ROLLER

Holländaren Josef Wagner (2, 8, 13, 16, 26 feb) /Daniel Sumegi (3, 10, 22, 27, 31 mars)
Senta Cornelia Beskow
Daland Nikolay Didenko
Erik Bryan Register
Mary Karin Lovelius
Styrman Timothy Fallon

Malmö Operaorkester

Malmö Operakör

Rekommenderad ålder: från gymnasiet

Skolbiljetter
Begränsat antal biljetter på vardagar tisdagar - torsdagar.

Pris: 100 kr

Frågor och bokningar via skolombud@malmoopera.se alt 040-20 85 00

Skolmaterial:

Opera för nybörjare

INFÖR BESÖKET

Upplevelsen blir mycket bättre om man är väl förberedd och vet vad som ska hända när man kommer till teatern. Även en liten kort genomgång gör skillnad, så ge gärna dig och dina elever en liten stund innan ni kommer till oss.

• Låt er inspireras! Här på hemsidan finns handlingen och ofta bilder, filmklipp och inspirationsmaterial som ni kan använda er av.

• 45 minuter innan föreställningen börjar har vi en introduktionskvart i övre foajén. Ta gärna med dig dina elever och lyssna på den.

• Kom i god tid så att ni hinner anmäla er, hänga in ytterkläderna i garderoben och göra toalettbesök.

• Anmäl er hos foajévärden när ni kommer. Värden, som du hittar vid disken till höger om Thaliastatyn i nedre foajén, hänvisar er till era platser och svarar på frågor. I salongen är det du som lärare som har ansvaret. (Skulle det bli stökigt och du behöver stöd finns värdarna i foajén.)

• Om du går med elever som inte är vana teaterbesökare och kan det vara bra att gå igenom hur det fungerar vid ett teaterbesök (se nedan).

• Om du har frågor eller funderingar kring ert besök eller önskar material som affischer och flyers, tveka inte att höra av dig.

 

UNDER BESÖKET

• Det finns inga krav på klädsel. Kom som ni är! Häng av er ytterkläderna i garderoben, det kostar ingenting.

• En klocka ringer i foajén när det är dags att gå in och sätta sig i salongen. Första ringningen är 15 min innan föreställningen börjar.

• Gå på toaletten innan föreställningen eller i pausen. Att springa ut och in i salongen stör andra besökare och inte minst artisterna på scenen – de ser allt som händer i publiken.

• Mobiltelefoner ska vara avstängda under föreställning. Skärmljuset kan vara störande och även om ljudet är avstängt kan vår elektroniska utrustning påverkas.

• Man får inte fotografera eller spela in under föreställning. Det beror dels på att det stör, men det handlar också om upphovsrätt till musik, kostym, scenografi med mera.

• Måste man vara helt tyst under föreställningen? Man får så klart inte sitta och prata, men publikens reaktioner är viktiga för ensemblen på scenen. Reagera gärna på det som händer men använd ditt sunda förnuft och visa hänsyn till andra besökare i salongen.

Richard Wagner – teaterälskaren

Richard Wagner (1813-1883) revolutionerade musikdramatiken och skapade odödlig musik. Han var engagerad i Tysklands enande och ville skapa verk som speglade landets kulturella miljö. Förutom att själv skriva text till sina musikdramer skrev han en hel del annat. I sin överproduktion av teoretiska skrifter formulerade han sig om vitt skilda ting. På ett vidrigt sätt uttryckte han sitt hat mot judar, skrev obehagliga saker om allt franskt och om katoliker, han formulerade sig frånstötande om kvinnor. Han ville upphäva privat egendom samt avskaffa klasskillnaderna och pengar. Han ville mycket. Han ville bli beundrad. Och han älskade Teatern.

Richard Wagner föddes in i teaterns värld. Och med teaterns värld som förtecken börjar hans livsresa. En människas första kreativa impuls, beskriver Wagner halvvägs genom livet, är ingenting annat än tillfredsställa den instinktiva driften att imitera det som attraherar oss mest. Teatern var det som attraherade Richard Wagner mest.

I teaterns värld

Richard föräldrar Carl Friedrich och Johanna Wagner älskade teatern. Paret gick ofta på teatern och såg Schillers och Goethes nyskrivna pjäser och döpte sina döttrar efter deras hjältinnor. Leipzig var en kulturstad och spelade en viktig roll i tyskt kulturliv med sitt berömda universitet, sin årliga bokmässa och med en teater som hade en central betydelse. Förutom att vara en tillskyndare för stadens teater var Carl Friedrich amatörskådespelare och medlem i den teatergrupp som satte upp pjäser när någon ur den kungliga familjen besökte staden. Genom sitt teaterengagemang blev paret Wagner goda vänner med konstnären och sedermera skådespelaren Ludwig Geyer, en man som också möjligen kan ha varit Richards biologiska far. När Geyers teatergrupp var i Leipzig bodde han hos familjen Wagner, stimulerad av den kulturella miljön. Mycket talar för att han också sommarsäsongen 1812 skådespelade i Leipzig. Richard Wagner föddes 18 maj 1813. Ett halvår senare dog Carl Friedrich och i augusti 1814 gifte sig Johanna och Geyer.

Geyer var en välbetald och skicklig skådespelare, sångare och konstnär.  Med målarens kunskap designade han också sina egna teaterkostymer. 1817 blev han kunglig saxisk hovskådespelare. Teatern genomsyrade hela Richards barndom. Till högtider i hemmet skrev Geyer mindre dramatiska kompositioner. Unge Richard växte upp och spelade teater med sina systrar och bröder. Några av dem kom att hänge sig åt scenen professionellt; Rosalie skördade succéer i Prag och runt om i Tyskland, Luise skådespelade tills hon gifte sig och Clara blev operasångerska som debuterade i Rossinis Askungen. Richards bror Albert var tenor och skådespelare som blev teaterchef på Hovteatern i Berlin 1857. Alberts döttrar Franziska, och Johanna skådespelade även de. Operasångerskan Johanna inspirerade Richard särskilt, hon kreerade den första Elisabeth i Tannhäuser och var tänkt till Brünnhilde i Nibelungens ring.  Hon kom också att medverka i mindre roller vid det första festspelet i Bayreuth 1876.

Allt inom teatern intresserade Richard, gestaltning, kostym, scenografi, och musiken.

Geyer dog 1821 när Richard var åtta år. Oavsett vem som var Richards biologiska far var Richard en ”teaterns son” och teater var utan tvekan något som helt präglade både honom och hela hans familj.

Drömmar om Shakespeare och Beethoven

Det var Richards farbror Adolf Wagner, berömd litteraturhistoriker och språkvetare som personligen kände bl a Schiller, som introducerade Richard till de gamla grekerna, Shakespeare och Dante. Unge Richard bestämde sig för att bli poet och dramatiker. 15 år gammal drabbas han dock starkt av musiken när han upplevde Beethovens sjunde och nionde symfonier. I sin biografi Mein Leben (Mitt liv) berättar han om en dröm där han träffar Shakespeare och Beethoven, giganterna i sina respektive genrer. Wagner kom att se sig som Beethovens arvtagare och han vördade Shakespeare som den störste poeten någonsin. 16 år gammal inser Richard det oslagbara med kombinationen dramatik och musik när han upplevde operasångerskan Wilhelmine Schröder-Devrient. Det är då han bestämmer sig för att bli operakompositör. (Självklart kommer han ihåg händelsen som att hon sjöng i Beethovens Fidelio – men forskning tyder på att han snarare hörde henne i Bellinis I Capuleti e i Montecchi!) 20 år gammal blir han kormästare i Würtzburg och skriver sin första opera Die Feen. Två år senare avslutar han sin andra opera Das Liebesverbot (Kärleksförbudet) baserad på Shakespeares komedi Lika för lika.  

Richard Wagner var en teaterälskande poet som närde stora dramatiska och musikaliska planer. Hans drömmar kom att spela en stor roll, de drömmar han formulerade om dagen likaväl som de han drömde om natten.

Gesamtkunstwerk – ett allkonstverk för gemenskap

En av hans drömmar var allkonstverket. Han myntade begreppet under sina radikala år i essän Die Kunst und die Revolution (1849). Han ansåg att samtidens operor var för ytliga. Med det antika grekiska dramat som förebild (särskilt Aiskylos tragedier) blev hans recept att dramatikens tyngd måste förenas med musik. Det optimala konstverket skulle formas genom föreningen av alla de olika konstarterna; ett totalkonstverk bestående av poesi, musik, dans, dramatik, bild, skulptur. Han baserade delvis sina idéer på de gamla grekiska festspelen till gudarnas ära. Efter en inledande dag med en procession framfördes tre dagar i rad tragedier från tidigt på morgonen för att avlösas av sångspel på kvällarna. Wagners operatetralogi Nibelungens ring är skapad som ett sådant festspel, en scenfest för tre dagar och en inledande kväll.

I det gamla Grekland var teatern ett centrum för den intellektuella och politiska debatten. Det var inte bara de olika konstarterna som Wagner ville förena utan också den sammankomstliga aspekten av teatern. Det sociala, etiska och religiösa skulle också förenas. Det var ett slags gemensamhetskonstverk som han förespråkade för framtiden. Med åldern lämnade Wagner mycket av sin revolutionära retorik bland annat slutade han använda termen ”Gesamtkunstwerk”. Han gav dock aldrig upp sin övertygelse om musikdramats estetiska potential. Och han kom att bygga sin teater.

Teatern i Bayreuth

Wagner formgav själv sin teater och hans nya scenrum kom att stå modell för många teaterhus under 1900-talet. Han förkastade den klassisk italienska hovteaterns form, där det vara lika viktigt att synas som att se. I Bayreuth finns endast parkett och man ser i princip lika bra överallt i salongen, också tack vare en kraftigare golvlutning. En annan omvälvande nyhet var också att det skulle vara mörkt salongen och att salongsdörrarna skulle vara stängda. Konstens höga uppgift, menade Wagner, upplevs där människorna som i ett tempel blir deltagare i en mytisk gemenskap. Musiken kommer strömmade ur ett djupt placerat dike, som från en osynlig orkester. Hans ursprungliga tanke var också att föreställningarna skulle vara gratis.

Konsten som religion

Redan från första början var det tänkt att festspelhuset skulle innesluta ”världens största, djupaste hemlighet”: här skulle man uppleva en reningsrit och pånyttfödelse bortom det vanvördiga. Festspelhuset skulle vara ett konstens graalslott (eine Gralsburg der Kunst) som han beskrev det för sin mecenat Ludwig II i augusti 1873.

Wagner skriver att dåtidens sekteristiska religionsförvirring skulle komma att inordna sig i framtidens konstverk. Föreställningen om konstreligion eller religionskonst hade många kulturella förgreningar under 1700-1800-talen. Wagner menade att konsten skulle bli viktigare än vetenskapen, filosofin och politiken. Det var en omkastning av Hegels hypotes att konst och religion i framtiden skulle komma att ersättas av filosofin (den rena tanken). I Religion und Kunst, 1880, slår Wagner fast att just där religionen börjar bli konstlad överlåts ansvaret för bevarandet av den till konsten själv. Konsten, menade han, använder samma mytiska symboler som religionen, den använder samma metaforer och samma slags idealiserade presentation för att avslöja den djupa sanningen som finns inom den. I detta låg också fröet till att Wagners verk snart inte längre uppfattades som spegelbilder av den politiska utvecklingen i hans samtid utan mer som bilden av en idealiserad framtid. Så kunde hans verk förvanskas inom den tyska kulturen under 1900-talets första hälft.

I sitt sista verk Parsifal behandlar Wagner spänningarna i en samtid djupt präglad av orolig andlighet, misstro och tvivel. Hela hans liv närde Wagner en fantastisk tro på teaterns förlösande kraft. Teatern; en plats där tid blir till rum.

 

Catarina Ek, programredaktör / skribent

Kalender för Den flygande holländaren

februari 2019
Lördag 2 feb 18:00 Den flygande holländaren Laddar...
Fredag 8 feb 19:00 Den flygande holländaren Laddar...
Onsdag 13 feb 19:00 Den flygande holländaren Laddar...
Lördag 16 feb 18:00 Den flygande holländaren Laddar...
Tisdag 26 feb 19:00 Den flygande holländaren Laddar...
mars 2019
Söndag 3 mar 16:00 Den flygande holländaren Laddar...
Söndag 10 mar 16:00 Den flygande holländaren Laddar...
Fredag 22 mar 19:00 Den flygande holländaren Laddar...
Onsdag 27 mar 19:00 Den flygande holländaren Laddar...
Söndag 31 mar 16:00 Den flygande holländaren Laddar...