Lakmés perspektiv

- intervju med regissören Nicola Raab

Lakmé är en fransk opera; elegant, behaglig och charmerande, som driver med löjeväckande britter. Samtidigt utspelar sig en ytterst tragisk kärlekshistoria. Historien tilldrar sig i Indien under brittisk ockupation och kretsar kring den unga kvinnan Lakmé, hennes far den hinduiske brahminen Nilakantha och den brittiske officeren Gérald.

Regissören Nicola Raab kunde omedelbart konstatera:

– Vi kan inte ens försöka skildra ett Indien, vi har ingen insikt i varken ett samtida eller historiskt Indien.

– Min och det konstnärliga teamets uppgift har blivit att visa operans olika perspektiv.

Rollgestalterna ser hela tiden sina egna perspektiv medan åskådaren ser alla rollernas olika perspektiv. I det samtida scenrummet kan man genom Anne Marie Legensteins scenografi, Martin Eidenbergers videoprojektioner och Zerlina Hughes ljusdesign vid närmare påsikt se lämningarna av ett gammalt indiskt tempel. Själva rummet döljer en historia.

Fadern och dottern

Brahminen och hans nätverk kombinerar religionsutövandet med en politisk motståndsrörelse som vill hämnas överhöghetens våld. Han har gjort dottern till en gudinnefigur och håller henne inlåst och under sin vilja. Men Lakmés fängelse är samtidigt hennes fristad.

– Hon har skapat en egen värld bortom verkligheten. En vacker värld där hon känner sig fri, förklarar Nicola Raab.

– När någon träder in i rummet blir hennes värld invaderad, fantasivärlden försvinner.

Men när Gérald stiger in i rummet blockerar han verkligheten och ser det han vill se. Lakmé och Gérald förälskar sig i varandra, och ser bortom sina respektive kulturer.

Brittisk besittning

Det dokumentära brittiska direktivet att inte umgås med den indiska lokalbefolkningen, och därmed riskera att utveckla känslomässiga band med dem, är klart uttryckt i operan.

– Det brittiska kolonialväldet stoppade hela den indiska kulturen i en ask. Konsekvensen blev att de blev helt oförstående inför den.

Det brittiska väldet representeras av de tre engelska kvinnorna och Géralds vän Frédéric. Deras perspektiv går till sin extrem på marknadsplatsen i andra akten, med god hjälp av Gesine Völlms mask och kostym.

– I akten dras »Indien« till sin spets och utmålas genom den skeva brittiska synvinkeln, framför allt den engelska guvernantens karikatyrmässiga idé om landet.

En dröm går i kras

Fadern tvingar dottern att locka fram älskaren och knivhugger honom. Lakmé räddar Gérald men kommer han att stanna kvar i hennes förtrollande värld? När omvärlden gör sig påmind känner han tvånget från sin egen kultur.

– Lakmé anar omedelbart en förändring hos Gérald. Genom att ta livet av sig bevarar hon sin integritet.

En romantisk dröm har perforerats. Operan är slut. En opera där några personer möjligen bara fungerar i ett kolonialt 1800-tal – men i en historia som upprepas än idag.

Catarina Ek
Programredaktör