17 november 2012 - 28 december 2012

Luisa Miller


 

Det är sällan man hör någon sjunga Verdi på svenska scener på det här fantastiska sättet
Ella Petersson, Sveriges Radio, Kulturnytt

Den vackra scenen i Malmö har funnit silverstrupar till de flesta rollerna. Om man vill höra sångarstjärnor in spe, är det bara att ge sig iväg. Med en gång.
Sören Schauser, Berlingske

Sångarna i premiärlaget låter nära nog som ett drömlag.
Jakob Levinsen, Jyllandsposten

En av de mest högpresterande ensembler som förekommit på flera år.
Lars-Erik Larsson, Skånska Dagbladet

Enaståande sångarfest.
Magnifikt framförande.
Spännande och otidsenlig som en Hollywoodfilm.
Bo Löfvendahl, Svenska Dagbladet

Elegant scenografi.
Bitvis är detta en traditionell föreställning. Just därför känns den idag djärv.
Carlhåkan Larsén, Sydsvenskan

Sångfest.
Gunilla Brodrej, Expressen



Soldatdottern Luisa är förälskad i en man som kallar sig Carlo. Han heter i själva verket Rodolfo och är son till den mäktige greve Walter. Luisa och Carlo svär varandra evig kärlek. Luisas far Miller anser att hans dotter ska välja sin egen man, en övertygelse han kommer att svika. Greven, å sin sida, har en mer passande hertiginna som brud till sin son. Det blir en bekymmersam kärlekshistoria följd av korrupt politik, klasskonflikter och bittra familjefejder.

Far och dotter
I operan Luisa Miller finns flera vackra arior och kanske den största, av Verdis duetter mellan far och dotter. Verdi skapade under sitt liv en rad liknande duetter för baryton och sopran. Förutom i Luisa Miller i bl a Rigoletto (1851), La Traviata (1853, Violetta och pappa Germont) och Aida (1871). Det var ett tema han återkom till under hela sitt liv. Verdi fick aldrig själv uppleva sin dotters eller något av sina barns uppväxt. De dog båda två innan de fyllt två år, 1838 resp 1839.Även hans älskade hustru, modern till barnen, dog året därpå 1840. Verdi var 26 år gammal och så förkrossad att han slutade skriva musik och drog sig undan för att sörja.

Engagerad tonsättare
Det tog honom ett par år att återhämta sig efter familjetragedin. Det var libretton till Nabucco (uruppförd 1842) som fick honom upp på fötterna igen. Nabucco, har liksom flera av Verdis operor, uttalat politiska motiv; ett folk som kämpar mot en tyrannisk ledare. Verdi kom att bli engagerad i Italiens enande. Han hörde redan under sin livstid de stora kompositörerna. Han sa själv att 1840-talet var hans storhetstid och han skrev ytterligare tolv operor innan Luisa Miller uruppfördes 1849. Operan är en av de sista från Verdis hektiska ”tidiga period”, men pekar lyckligt fram mot mästerverken La Traviata och Rigoletto.

Ett nytt tema - för ett tag
I Luisa Miller lämnar Verdi för en tid skildrandet av den yttre omvärlden för att ta ett steg in i familjesfären men lämnar på intet sätt de stora frågorna. Han undersöker de nära mänskliga relationerna och kommer närmare den vanliga människan. I operan berättar också demokraten Verdi om hur aristokratin inte kan tåla att borgerligheten strävar efter befrielse.

Verdi och Schiller
Liksom tre andra Verdioperor (Jungfrun av Orleans 1845, Rovarna 1847 och Don Carlos 1867) bygger Luisa Miller på en pjäs av den tyske författaren Friedrich Schiller, Kabale und Liebe (1783, Karlek och politik). Schiller skrev pjäsen under sin Sturm und Drang-period (storm och längtan), en kulturrörelse i Tyskland som avlöste upplysningen och som skildrade den alltmer jäsande samtiden. Schiller beskriver borgerlighetens framväxt och ideal och huvudrollsinnehavarna är vanliga människor. Tidigare beskrevs vanliga människor endast i komedier, tragedierna tillhörde adeln.

Italiensk regi
Luisa Miller regisseras av den internationellt verksamme italienske regissören Stefano Vizioli, som vill fokusera på det psykologiska våldet och klassmotsättningarna i historien. Kostymerna är inspirerade av det begynnande 1800-talets klädstil medan scenografin är laddad med metaforer; där en vidsträckt gräsmatta och två jättestora händer spelar sina roller.


Videoupptagning från Galakonserten den 10 maj 2012